Försten

Hej!

Det har varit en väldigt oavsiktlig frånvaro för min del, jag har längtat hit. Efter veckor av hårt jobb och även en sjuk familj är jag här. Är ni här?

Jag skulle bli så OERHÖRT glad om du som läser här lämnar en kommentar, minsta lilla. Hittills har jag fått 1 st kommentar här på bloggen och jag tror ärligt talat att det är en spam-kommentar men den gjorde mig så glad så den fick vara kvar. Så, vem blir försten att kommentera här på Paviljong?

Hittills har jag inte pratat med så många om att jag ens skriver här, men jag kommer börja dela med mig efter årsskiftet. Då ska modet uppbådas och bloggen blottläggas. Så innan dess, pepp mottages tacksamt.

———————-

Något helt annat, december, tänka sig. Jag har längtat av flera anledningar. Förra julen var jag föräldraledig och hade mys i mängder. Men jag hade också osäkerheten och oron (samt amningsmecket) som en nyfödd bebis (kan) för(a) med sig. Det här året har jag iofs diverse deadlines och stressiga jobbprojekt men jag njuter ändå megamycket. Lyssnar på julmusik när jag jobbar, vi kikar på julfilmer här hemma på kvällarna, julkalendern – behöver jag ens nämna den (?!) (älskade den 80 sekunder in i avsnitt 1) och har haft vänner här på adventsfika när både 1:a och 2:a ljuset tändes. Adventspyntet har kommit upp och igår kom även en krans till och upp på vår dörr. Det börjar arta sig med andra ord. Här är den, kransen:

img_1319

Tomtarna som hänger i den är små porslinsklockor som plingar rart. Och ni känner väl till den gamla sägningen från julfilmen ”It’s a wonderful life”:

 

Den ska vi kika på nästa helg här hemma.

You may also like

4 kommentarer

  1. Supermysig blogg!

    Ska bli så roligt att följa hela din resa, den är även inspiration för mina illustrationer.
    Har lite skisser på g med pytteskor och kransar 🙂

    Ha det fint, så hoppas jag vi kan ses någon gång!

    //Linda

Lämna ett svar till TB Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *